| |
AFS 1993:2
Conny Akterhall´s olika kurser innehåller ibland diskussioner om
innehållet i "Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om
åtgärder mot
VÅLD OCH HOT I ARBETSMILJÖN". AFS 1993:2
T.ex. under rubriken Tillämpningsområde står
1 § Dessa föreskrifter gäller arbete där
det kan finnas risk för våld eller hot om våld.
Uttrycket ”kan finnas risk” innebär att våld eller hot om våld inte
behöver ha inträffat, bara att det kan finnas risk därför. Då gäller
föreskrifterna.
Under rubriken Riskförebyggande åtgärder står bl. a
2 § Arbetsgivaren skall utreda de risker
för våld eller hot om våld som kan finnas i arbetet samt vidta de åtgärder
som kan föranledas av utredningen.
och under rubriken Uppföljande åtgärder m. m. står
10 § Tillbud och händelser med våld
eller hot om våld skall dokumenteras och utredas.
I både 2 § och 10 § står att det skall göras (inte bör). Ett sätt att få
risker och händelser dokumenterade för att sedan kunna utredas och
analyseras, är att använda sig av olika formulär såsom
A/ Försäkringskassans blankett Anmälan om arbetsskada.
B/ Tillbudsanmälan, en blankett som ofta är bestämd till
utseende av den egna förvaltningen.
C/ En verksamhetsanpassad blankett som kan benämnas Dokumentation efter
inkorrekt/destruktivt beteende från DenAndre (brukare, kund, elev,
patient, besökare, vårdtagare, gäst, klient, verksamhetsutövare, …)
Dessa 3 blanketter vill jag förklara så här:
A/ Försäkringskassans blankett Anmälan om arbetsskada används
när uttrycket ”aj” kan passa p.g.a. att något fysiskt eller psykiskt har
drabbat den anställde
d.v.s.
dels
om den anställde blivit
skrämd till flykt ur en situation alternativt själv blivit vresig och
aggressiv i ord och/eller handling alternativt blivit alldeles
handlingsförlamad i händelsen, och detta varat under minst tre sekunder.
Och/eller dels
om den drabbade fått något besvärande/negativt/destruktivt fysiskt mot
kroppen.
En del anställda tycker att Anmälan om arbetsskada är svår och
tidsödande att fylla i, och därför är det många som inte fyller i den. Det
kan avhjälpas genom att skriva den i tre steg.
Steg 1: Vissa delar (sid 1, punkt1.1 – 2.9 + sid 2, punkt 3:1) på
blanketten kan vara ifyllda i förväg, av den anställde själv eller
”centralt”.
Steg 2: Andra delar (sid 1, händelsedatum + sid 2, punkt 4.1 – 4.3 +
antagligen också 4.4.8+11 + sid 4, punkt 6.1 – 6.2) bör fyllas i av den
anställde själv så snart det är möjligt efter händelsen, dock tidigast 30
minuter efter händelsen för att vara någorlunda klar i tankarna.
Tidsåtgång för steg 2 är endast ca 5 minuter. Denna del är subjektiv och
”ägs” av den drabbade.
Steg 3: De återstående delarna (sid 1, anmälansdatum + punkt 2.10 – 2.11 +
sid 2, punkt 4.6 + sid 4, punkt 6.3 – 6.4 + 7 + 8) fylls helst i
tillsammans med chef och skyddsombud, och detta kan ske några dagar
senare. Vanligt är sedan att chefen sänder anmälan till personalkontoret,
som i sin tur gör kopior till fackliga företrädare, till hälsovården och
till ”samverkansgruppen”. Originalet sänds till Försäkringskassan.
Med andra ord; fyll i blanketten i tre steg, så känns den inte så
belastande efter en situation som redan belastar.
Tillbudsanmälan
En anställd ska /bör / har rätt att skriva anmälan om denne
varit med i en aggressivt laddad situation men haft full kontroll inom sig
själv (möjligen blivit skrämd/rädd kortare tid än tre sekunder) och inte
fått något fysiskt mot kroppen. Men det kunde gått illa.
Med andra ord när uttrycket ”oj / hoppsan då” kan passa.
Också denna anmälan är subjektiv och ”ägs” av anmälaren.
En tillbudsanmälan kan skrivas direkt efter händelsen och lämnas sedan
till chef, som informerar skyddsombud och sedan vidarebefordrar anmälan
till ”samverkansgruppen”.
Dokumentation efter inkorrekt/destruktivt beteende från DenAndre
Kryssa i denna blankett efter varje situation där den andre uppfört
sig inkorrekt/destruktivt.
(Också när Anmälan om arbetsskada eller Tillbudsanmälan fyllts i.)
Denna blankett ska bli så objektiv som möjligt, därav i-kryssning.
Med jämna intervall görs sedan sammanställning av ifyllda blanketter. Den
post som fått flest kryss visar var insatser bör göras för att få ner
nivån av aggressivitet / stress / risk för ohälsa-olycksfall.
Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om åtgärder mot VÅLD
OCH HOT I ARBETSMILJÖN innehåller totalt 11 paragrafer som på skilda sätt
ger anvisningar om hur en arbetsplats kan bli tryggare.
|
|
